När Lotta Gröning frågade om jag kunde skriva något om Piratpartiets syn på glesbygdspolitik, så tog det faktiskt flera månader innan jag kunde
skriva ett inlägg.
Jag förstod helt enkelt inte frågan.
För tio år sedan arbetade jag på Microsoft. Mitt jobb då var att projektleda utvecklingen av en komponent som hade halva utvecklingsteamet på USAs västkust och halva teamet i Stockholm. Visst var det något av en utmaning att få människor att samarbeta när de pratade olika språk, inte hade någon överlappande arbetstid, och dessutom trodde att de hade gemensamma kulturer, men egentligen inte hade det.
Men – och det är det här som är det viktiga – det var de tre sakerna som var problemen. Inte avståndet.
Kidsen som växer upp idag, när de pratar om hur långt bort något eller någon är, då pratar de inte om kilometer eller mil. De pratar om millisekunder. Om hur lång tid det tar för en signal att nå mottagaren och återvända. Det är det enda intressanta – och en person i samma stad kan mycket väl befinna sig längre bort än en person i grannlandet. Det beror ju på hur bra kablarna är.
Hur beskriver man en glesbygdspolitik när hela Sverige är högst 50 millisekunder bort?
Piratpartiets servrar står i ett bergrum i Stockholm. För ett tag sedan hade vi ett problem som löstes av två av våra administratörer på en dryg timme. Senare fick jag reda på att den ene av dem hade varit i Finland då de lagade servern. Den andre hade varit i Thailand.
Jag brydde mig inte. Och varför skulle jag? Det är självklart idag att man kan jobba var som helst, när som helst, hur som helst. Utländska TV-kanaler är jättefascinerade av att vi i Piratpartiet oftast sitter på caféer och jobbar. Men vi kan ju sitta precis var som helst där det finns nät. Skärgård, skog eller fjäll. Det gör ingen skillnad för oss och ingen annan märker någon skillnad heller.
Med det sagt: naturligtvis finns det alltid ett behov ett behov av försörjning av basvaror och bastjänster, både offentliga och privata. Men det ser likadant ut var det än bor människor. Nästan hela näringslivet, och för den delen annan verksamhet också, går mot att vara i stort sett helt okänsligt för avstånd.
Det svenska databasföretaget MySQL är ett av de företag som dragit mest långtgående konsekvenser av detta. De anställer bara de allra bästa i sitt fält, världen över. De har ungefär 160 anställda som bor vid 110 olika flygplatser. Eller hade: de var världsledande i sitt område och köptes upp av ett amerikanskt företag för en miljard dollar.
Därför förstod jag inte frågan från början.
Så vad har Piratpartiet för glesbygdspolitik?
Min sammanfattning måste bli att problemet inte är den s.k. glesbygden. Problemet är de politiker som vill särbehandla människorna i en stor del av landet som sämre utrustade eller mindre kapabla. Det är ett enormt slöseri med kompetenta människor som det här landet inte har råd med. Där lever Piratpartiet som vi lär, och arbetar där vi befinner oss för stunden.
Första delen av en lösning måste vara att byta ut de politiker som anser att det är ett problem att människor bor där de trivs. För när människor trivs, så gör de också ett bra jobb.
Rick Falkvinge (PP)
Partiledare, Piratpartiet
